0+ /Naxos
Mer än latinjazz
Plattan lämnar mig inte i fred utan vill hela tiden bli spelad. Det som först verkade som latinjazz i största allmänhet visade sig innehålla en värld av rytmer och arrangemang där det helt enkelt inte finns en tråkig eller ointressant ton. Och det är alldeles för onyanserat att kalla denna händelserika musik latinjazz. Västindisk och latinamerikansk musik, bl a beguine och Gwo-ka, och dessutom jazz, fusion och vad man nu mer kan hitta för etiketter som man skulle kunna riva sönder till små brokiga pappersflingor och blanda i en skål…
Mario Canonge är en pianist från Martinique som efter diverse fusiongrupper på slutet av 80-talet, där Ultramarine och Sixun var de mest kända, inledde en solokarriär som har gjort honom relativt stor i Frankrike och Västindien. Här kompas han av landsmannen Michel Alibo på bas och mexikanske trummisen Antonio Sanchez, som bl a spelar med Paquito D'Rivera och Pat Metheny. Detta låter utsökt redan i trioformat, med tätt samspel och oerhört hög nivå på musikernas insats. Som bonus får vi gästartister som Roy Hargrove (trumpet) och Jacques Schwarz-Bart (sax) och gästsångarna Gino Sitson och Richard Bona på varsin låt, plus några percussionister. Alltsammans sammanhållet av Mario Canonges rytmiska och klara pianospel (ibland flygel, ibland Fender Rhodes).
Annika Westman